Sommardagar och jobbstart


Dagarna har gått förbi. Det är som en konstant mindfulness-övning. Jag landar i känslor och beslut. Bakar bröd, skördar och handlar svenska råvaror.

Börjar jobba full fräs på måndag. Har varit inne på jobbet en dag (lyckades då spärra mitt kort eftersom att jag tydligen glömt koden under min ledighet) och fått överlämning från min företrädare.

Related Post

Brödbak och ommöbleringar

Det är som ett skifte inom mig. En förändring. Eller kanske en tillbakagång fast med mer kunskap. Jag gör, gör, gör. Möblerar om, sorterar, planterar och bakar.

Satte en surdeg i förrgår. Instruktioner enligt matkick.se, jag hoppas det ska bli bröd av det om nån vecka. Jag vill gärna testa och se om min mage gillar dinkel bättre än vete. Jag gillar ju bröd och vill så gärna hitta något som fungerar. Testar annars pajrecept med kokosmjöl och riven kokos i smuldegen. Det går sådär men för en gångs skull roas jag av att testa.

I övrigt möblerar jag om här hemma. Äntligen städar vi i gillestugan och jag längtar redan till höstkvällar framför öppna spisen – utan allt bråte som stått där hittills.

Jag märker att jag förbereder mig. Snart börjar jobbet igen och jag känner en stress eller ett tryck att bli ”färdig”. Nästan som boandet vid en graviditet. Vetskapen om att jag sen inte kommer hinna lika mycket. Samtidigt så älskar jag energin jag har. Det blir sjukt mycket gjort här hemma!

Långa kvällar


Lyssnar på ”Here Comes the Sun” när Lilla tillslut somnat i vagnen. Jag är trött men tillfreds. Mammaenergin är slut för dagen men kroppen och knoppen börjar fylla på med energi för trädgård och en kopp te. Kvällen är min stund på dygnet numera och jag välkomnar de ljusa sommarkvällarna som förlänger upplevelsen.

Lilla somnar dåligt just nu. Vi börjar natta vid sju men får oftast avbryta framåt åtta och försöka senare igen. Igår somnade hon elva… En hel del vagnspromenader har det blivit och det är ju så vackert ute! Vi har haft regniga och molniga dagar men kvällarna har varit så fina!

Jag odlar och planterar och försöker få kläm på hela processen. Samtidigt bygger vi lekplats åt barnen så baksidan är inte riktigt den köksträdgård/kolonilott jag vill ha. Mer en stökig arbetsplats och lervälling. 

Och om två veckor börjar jag jobba. Känns helt overkligt.

Related Post

Politisk irritation och närproducerat mjöl


Jag blir arg och sur. Irriterad och känner maktlöshet. Varför måste man ställa folk mot folk? Varför finns ens Sverigedemokraterna? Eller Almedalsveckan för den delen. Det bara gör mig irriterad. Och så denna sjuka fixering vid nysvenskar, varför? Hur kan problemen vi har med arbetslöshet, dåligt fungerande offentlig sektor (herregud, bara betänk förlossningsvården idag) och överfulla skolor ens ha med Syrienkonflikten att göra? Det började långt innan dess. Men jag försöker släppa oron och irritationen på folks idioti och kortsynthet. Handlar lokalt malt mjöl och godis från traktens glass- och chokladmakare. Tänker att jag får väl köra konsumentmakt då, om politiskt inflytande är att glömma eftersom att alla ändå är idioter.

Jag tycker att det är jobbigt, denna fokus på invandringen. Jag känner verkligen hur det är en populistisk enfrågegrej som bara inte är relevant. Typ som att tjata om ungdomar som ett problem och visa på ungdomsbrottslighet och ungdomsarbetslöshet och ungdomar utan bostäder – gode gud jag bryr mig väl inte! Fixa det då! Jag är inte ungdom, har inte barn i ungdoms-ålder och slipper för det mesta ungdomar. Lite samma med invandrare förutom det sista eftersom att jag generellt sett tycker att invandrare kan vara väldigt mycket mer mångfacetterade än 14-åringar och därmed inte får mig att himla med ögonen av tristess och ”jag har hört det här förut”.

Det jag vill höra är en politik som inte fokuserar på invandringen som ett problem och däri ligger lösningen, för så är det inte. Vi har problem med arbetslöshet i Sverige för att vi är ”för få”. Alltså, det finns inte fog för att så många av befolkningen är typ tjänstemän/jobbar på kontor i hela landet utan de jobben finns i storstäderna och då finns även apotek, sjukhus och skolor där. Tillslut så funkar inte det heller. Samtidigt har vi en avfolkad glesbygd där folk fysiskt får plats men där man inte har jobb. Själv tycker jag lösningen är tämligen simpel: sluta tillåt företag att hursomhelst flytta verksamheter utomlands för att kunna pressa ner priser och se till att folk har råd att köpa svenskt. Jag vill inte ha en politik som handlar om svenska värderingar utan om svenska varor – svenskt kött i köttdisken, svenska ägg, svensk mjölk, svensk ost i kylen, svenska grönsaker som är i säsong. Då får vi en landsbygd som kan överleva och börja anställa folk och då finns även fog för fungerande offentlig sektor i de delarna av landet, samt skattemedel. Jag vill inte ha den moderata synen att ”alla ska starta företag men inte betala skatt så vi inte kan ha en normalfungerande offentlig sektor utan alla ska köpa tjänster från privata företag” och jag vill inte ha en liberal syn på ekonomin som gör att vi har just så fri handel som vi har inom EU att vi hellre köper spanska morötter än våra egna. Men jag kan inte påstå att jag upplever att den rödare sidan har några vettigare förslag heller. Och SD verkar ju hoppas att stängda gränser vad gäller folk ska lösa problem med öppna gränser vad gäller varor vilket är helt skevt det med.

Så jag blir bara förbannad. Köper Kloka hem, hoppas på medelklassens konsumentmakt och ska googla gårdar jag kan köpa mitt närproducerade kött ifrån.

Bilderna är från Grythytte Qwarn.

Min älskade mormor



Vi åker till badplatser jag besökte som barn. Äter glass där jag åt glass. Går på ängen där hyreshusen i denna avfolkningsort en gång stod, de som min mormor då bodde i. Jag pekar på buskaget som det då trampats upp en gång igenom, det har nu växt igen och buskarna skyms nästan av ängsblommorna. Granen bredvid tanternas fikaplats står fortfarande stor och ståtlig, men de har sedan länge flyttat eller gått vidare och gräsplätten är även den äng. Jag som är så sentimental får nästan ont i hjärtat av att se hur tiden runnit iväg men inser samtidigt att jag står här, tack vare tiden, med mina två barn och att jag är vuxen nu. Det blir så tydligt på dessa platser.

Att bli förälder har format mig på så många sätt. Det ändrar min relation till människor i min närhet – jag blir inte bara mamma, jag blir mamma till en släkting eller vän till dem. Min mormor är den enda vi har i livet av gammel-generationen. Nu är jag inte bara hennes barnbarn, jag är mamma till hennes barnbarnsbarn. Det gör ju även att jag ser på henne med nya ögon. Vi har alltid varit nära, hon och jag. Lite samma skrot och korn. Men tyvärr inte pratat mycket om det som kanske är viktigt. Jag vet inte om det kommer att ske någonsin, men jag försöker dokumentera henne så mycket det går. Kanske kan mer livserfarenhet från min sida göra att jag en dag förstår ändå, utan ord. Under tiden ser jag till att hon skapar band till de två som är mig kärast av allt så att även de kan bära henne med sig.

Täckodlingsglädje


Går runt och njuter. Ler löjligt åt högarna med ris och löv som täcker marken. Täckodling är det jag ska syssla med – enkelt, effektivt, med fysiskt arbete och tillvaratagande av resurser. Jag älskar det! Jag hoppas att mitt 70-talshus ska gilla det också, även om huset osar anpassad medelklass med sin gillestuga och bastu. Täckodling är mer hippieliv och fredsrörelse. Men jag hoppas att få det att funka, jag vill inte att huset och trädgården skär sig. Just nu är det väldans stökigt på baksidan men ändå – det är mitt stök. Jag älskar det.

Jag har utökat odlingen med ca 50kvm bara genom att börja täcka. Det skulle inte förvåna mig om jag kan få ut 50 till, om jag vill. Sen innan har jag ca 9 kvm i bäddar och kanske 10kvm med buskar och rabarber. Runt 120kvm kan jag alltså få fram. Min stora inspiration i grönsaksodling är ju Skillnadens – hon har ca 350-400kvm, om jag inte missminner. Det gör henne och familjen självförsörjande på grönsaker. Jag kan nog inte bli det, men borde kunna komma en bra bit på vägen. Och det måste inte bli sjukt seriös självhushållning – bara ordentlig avkastning kan vara gott nog med tanke på arbetet jag lägger ner. Just nu har det också kostat pengar men jag hoppas framöver mest betala för frön och markdukar. Det ska bli spännande att se vartåt det leder!

Related Post

Juni blev juli

 

Det växer i trädgården, samtidigt som jag läser på om nya odlingssätt och försöker förverkliga alla knäppa idéer jag får. Just nu testar jag täckodling men tydligen ska sallad, som jag kastade ut, inte alls odlas i gassande sol så vi får väl se hur allt går. Vill testa dill, persilja och gräslök men de kanske inte alls ska odlas tillsammans? Vad vet jag, men de är de frön jag har. Och spenat då. Är väldigt sugen på trädgårdshandelns kålplanter men kål räds jag lite – de där kållarverna låter för äckliga.

Vi fyller annars dagarna med pool och bygge av lekplats. På kvällarna vill inga barn sova fast alla tröttnat på varandra för länge sedan. Det är sommar och småbarnsår, ingen sömn och mycket kaffe. Kunde varit värre, kunde varit bättre.

Jag skriver

Det händer. Jag bär med mig scener i huvudet och jag öppnar Scrivener. Sätter ord på data-papper och beskriver rum och människor. Jag har inte hela handlingen klar för mig, jag lär känna min huvudrollsinnehavare och alla hon ska möta. Är inte helt säker på slutet, men en tanke finns.

Det ger mig ro i själen i dessa oroliga tider. Jag behöver det syret.

Related Post

Junislut

Äntligen regn. Jag hoppas det växer så det knakar väl regnet drar vidare, nu är allt utplanterat. Har visserligen några planteringsprojekt på gång i huvudet men om det inte hinner planteras i år så får det vara så. Behöver fixa en till odlingsbädd till bönorna men det är väl det vad gäller odlingen.

Utomhus är det annars skapandet av en lekplats till barnen som pågår. Vi hyrde jordfräs i veckan för marken är sjukt ojämn så för att det ska se vettigt ut behövde det jämnas ut och skyfflas runt. Maken gick loss och fräste även en jämnare grund för en pool han också åkte köpte. Det är ungefär 14 grader i vattnet men 3-åringen badar glatt.

I övrigt är jag matt. Det är som att jag nästan blev utmattad i slutet av våren. Vi åkte till Gotland nu i slutet av maj och efter det har luften lite gått ur mig. Kämpade in sista tentan och sen försvann orken. Maken är hemma och jag är inte själv med barnen längre. Nog för att jag fortfarande gör mycket om dagarna men den mentala orken är borta. Jag kan skyffla jord, röja ur ett skåp eller omorganisera tvättstugan men att få ut inbjudningarna till min 30-årsfest orkar jag bara inte. Jag byter också jobb till hösten vilket gör att den vardag jag hade för ett år sedan inte är den jag kan visualisera inför vardagsåtergång.

Försöker tänka på det jag gör som jag ju faktiskt vill; trädgården, är med barnen, sorterar och röjer inomhus. Ska försöka få ut första omgången grejer som ska säljas av alla barnsaker nu under de närmsta dagarna. Det kommer också lätta lite för huvudet – för mycket oanvända saker i huset skapar kaos både i det yttre och inre. 

I övrigt blir det mycket häng på instagram.

Orkeslösa sommardagar


Vi gör allt och ingenting. Dagarna går. Jag har sms och fb-inlägg att svara på, en stor fest att planera och olika dagliga grejer att hålla reda på. Har idéer till blogginlägg men orkar inte. Försöker hitta drivet men just nu tar hemmet allt. Samtidigt på ett bra sätt – jag umgås just nu väldans mycket med båda mina barn. Kan inte påstå att jag alltid njuter av det men ändå, det sker och jag finns mer och mer i nuet med dem.

Jag odlar och pysslar och donar, kanske läker jorden själen lite. Grannen och jag åkte till hans vän som hade fantastisk pergola med vinrankor men också bin – nu jäklar ska den där biodlingen bli av. Jag tänker att det skulle passa mig och skjuter på alla sms och fb-diskussioner en dag till.

Related Post